EXHIBITIONS

I was 27 years old when I had my first own solo exhibition

This is what Olle Ankarberg, the then art curator at Östergötland County Museum, wrote on my invitation-vernissage card in October 1984.

Federico

What you do often looks simple and easy. It can't be hard to misjudge you. Someone could, without blinking, miss both your seriousness and depth. I wonder how your playful depiction of Linköping Cathedral will be received.

Many must discover that you are gifted with a rare fine sense of color. You carry the strong color rhythms of your homeland with you, but I think that the color scale is your own, of course. That you feel friendly with Henri Matisse - the greatest of color purifiers - is easy to understand. You must also be convinced that well-tuned, clear color tones can purify - liberate. Of course, you play with the most impossible colors and make them play against each other and it never gets messy. Because there is balance.

There is certainly a lot of nourishment - energy to be gained from your saturated color surfaces. I should know what I'm talking about. I've been hanging out with one of your compositions for almost three years now.

Saw "Gubben Noak" at Brevikskolan in Västervik the other day. You certainly didn't skimp on detail there. Many dull, drab walls should get a touch of your colorful brush. You have the ability to liven things up.

The cross, where are you going to hang it? When I think about it, I think of 15th-century Masaccio and the barbed wire of our time. Art that emerges from a sense of emotion is rare even in so-called religious art.

you are convinced that art is vital, even though we live in a time when everything is called art - no matter how limp, deceitful and lifeless it is. Because true art has a wonderful ability to strengthen the spirits of life.

"Retain a core of childishness, a reserve of simplicity and primitiveness and always be in touch with the changing, growing, that which never stops..." That's a quote from Margarita Lindgren-Fridell, who has also struggled to get nutritious art into schools. Yes, you get the idea.

Keep on smiling!

Loftahammar 23.10.84

Olle Ankarberg, art curator

Östergötland County Museum

Linköping, Sweden

Jag var 27 år gammalt, när jag debuterade med en egen separat utställning

Så här skrev den dåvarande konstintendent vid Östergötlands Länsmuseum:

Federico

Det ser ofta enkelt och lätt ut det du gör. Det kan inte vara svårt att felbedöma dej. Någon skulle utan att blinka kunna frånkänna dej både allvar och djup. Undrar hur din lekfulla skildring av Linköpingsdomen kommer att tas emot.

Att du begåvats med ett sällsynt fint färgsinne måste väl många upptäcka. Ditt hemlands starka färgrytmer bär du väl med dej, men jag tror att färgskalan är din helt personliga, förstås. Att du känner dej befryndad med Henri Matisse - den störste av färgrenare - är lätt att förstå. Du tycks också vara övertygad om att välstämda, klara färgtoner kan rena - befria. Självklart bollar du med omöjligaste färger och får dom att spela mot varann och det blir aldrig rörigt. För det finns jämvikt.

Förvisso finns det mycket näring - energi att hämta från dina mättade färgytor. Borde veta vad jag talar om. Har ju umgåtts med en av dina kompositioner nu i snart tre år.

Såg "Gubben Noak" i Brevikskolan i Västervik häromdan. Där har du minsann inte sparat på detaljrikedom. Många trista, murriga väggar borde få en dust av din färgrika pensel. Du har ju förmåga att kunna liva upp.

Korset, var ska du hänga det? När jag tänker på det, tänker jag på 1400-talets Masaccio och vår tids taggtråd. Konst framvuxen ur gripenhet är sällsynt även i den s.k. religiösa konsten.

du är övertygad att konst är livsviktigt, fastän vi lever i en tid då allt kallas konst - hur slapp, förljugen och livlös den än är. För den sanna konsten har en förunderlig förmåga att stärka livsandarna.

Behåll en kärna av barnslighet, en reserv av enkelhet och primitivitet och var alltid i kontakt med det skiftande, växande, det som aldrig stannar..."Det är ett citat från Margarita Lindgren-Fridell, som också kämpat med att få ut näringsrik konst i skolorna. Ja du förstår nog.

Keep on smiling!

Loftahammar 23.10.84

Olle Ankarberg